Låst. Feels good.

Låste bloggen. Känns bäst så.
Jag vill kunna skriva precis vad jag vill utan att någon, som inte ska lägga sig i, lägger sig i.
Det här är min dagbok i internetform.
Mina problem. Min blogg. Mitt liv. Jag.

Om ni som fått lösen inte gillar vad jag skriver eller whatever, så är det erat problem. Då kan ni dra och läsa någon annanstans.



Now it's too late, too late to live
and my conscience killing me.
So am I alive,
but I'm not free.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0